På tal om jobbångest.

Nu rör livet på sig.
På måndag börjar jag en ny tjänst, som resurs, i Skärholmen-butiken utanför Stockholm.
Mer ansvar och nya utmaningar.

Känns så himla bra!

Surströmming...

Jag kräktes i munnen femton gånger och lite till utöver det...
Värsta lukten och smaken ever.
Som ett väl gött svettigt, anus gånger femtio.

Minst.



Om nån ba; prova surströmming.
Tacka nej.

Min mage är lite känslig.

I helgen ska jag äta surströmming för första gången.
Eller lukta på den först. Sen kanske jag äter. Eller kräks.
Vi får se helt enkelt.

Framtiden.

Jag har fått en jobb-identitetskris.
Vad gör jag med mitt jobb egentligen? Hur förbättrar jag världen?
Just nu - på inget sätt. Men jag vet att om jag jobbar mig uppåt sitter jag på ett av världens största klädföretag och därifrån kan man påverka mycket. Men orkar jag hålla ut så länge? Eller frågan är snarare - hur länge ska det ta tills jag kommer dit?
Orkar jag vänta?