Jag är expert på att skjuta fram saker och gör dem så sent som möjligt (helst inte alls). Kniven mot strupen är den bästa moroten, som en gammal klasskompis sa. Och det är tyvärr ett motto jag lever efter. Jag är långsam som en seg kolagodis och jag hatar det.
Men ändå ändrar jag mig inte.
Den här veckan har jag nog varit rätt duktig i alla fall. Eller inte.
Inte.
Kanske.
Jag går och lägger mig i sängen nu. Tänkte läsa klart min bok och somna med lampan tänd.
Och det gör ingenting om du väcker mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar