måndag 29 mars 2010

Att nästan gråta på ett pendeltåg

Jag ringde min mamma för att dubbelkolla datumet då hon och pappa ska hjälpa mig flytta. Då berättade jag om min tanke att jag komma behöva pendla några dagar mellan Eskilstuna och jobbet. Men hon fick mig snart på nya tankar då SJ bestämt sig för att bygga om spår vid Läggesta (igen?). Så vissa veckor kommer inte tågen att gå.
Där satt jag på 17:28-pendeln på väg hem med tårar i ögonen och en klump i halsen. Varför kan ingenting lösa sig för mig? Jag skrattar inte ens åt mitt elände längre.
Nu är det bara sorgligt.

Och det är ännu mer ledsamt att det är tre veckor kvar tills jag får träffa dig igen.

Inga kommentarer: